Luktärtan

Det gamla huset ska få ett varmt bad och nya kläder.

Katastrof och ångest!

Publicerad 2015-07-14 17:22:16 i Fasad, Timmervägg, Överraskning,

Det går snabbt att växla mellan framgång och motgång och tillbaka igen. Igår rev vi bort ytterligare mer av rosa panelen från väggen vid köket. Allt väl så långt.
Panelen såg dock lite misstänkt bucklig ut ovanför köksfönstret och vid nämre inspektion var den frasig och ramlade i bitar när den vidrördes. En kofot senare var problemet ett faktum. Både panelen och timret därunder var ruttet. Visserligen torrt, men ruttet. En rest från en gammal läcka från innan det gamla läckande taket byttes ut.
Två av stockarna var i riktigt illa skick och en bit ovanför fönstret såg också ut att vara lite angripet. Pers pappa som har reparerat sådant förr kallades in och tisdagen ägnades åt att såga bort allt murket trä för att sedan ersättas med friskt. Först stöttades kökstaket upp då två av reglarna hängde lite i luften på grund av angreppet.
Därefter sågades, yxades och lappades det tills skadan var helt lagad och kökstaket inte längre var i riskzonen för att rasa in. Nu kommer det hålla i hundra år till.
Tada!
Efteråt åkte vi till en snickare och beställde hyvling och fräsning av ny panel då brädgården inte hade rätt format på virket. Specialbeställd panel. Vi får nog återkomma med kostnaden på den.

Kommentarer

Postat av: Mamma/svärmor

Publicerad 2015-07-14 19:40:36

Vad bra att ni bestämde er för att plocka bort den ros panelen, så ni upptäckte skadan i tid :)

Svar: Ja verkligen - vi hade fått en "hint" om den tidigare när vi frilade taket i köket och fick byta delar av det eftersom de var fuktskadade. Nu hittade vi själva "källan" och kunde åtgärda den. : )
Luktärtan

Postat av: Fröken Grön

Publicerad 2015-07-15 09:16:40

Det slutade ju bra till sist! Vilken lättnad det ändå måste vara att ha händiga människor i sin närhet som man kan ringa in. Och kostnad för ny panel är ju en världslig sak i sammanhanget. ;-)

Svar: Ja, det underlättar att ha släkt med erfarenhet av timmerhus och som dessutom äger egen skog! Det timmer som Pers far hade med sig till oss har han själv huggit ner och sågat, på sin egen mark. Det är helt ovärderligt. : )
Luktärtan

Postat av: Jennie

Publicerad 2015-07-15 10:38:26

Dock skönt att veta att skadan var gammal och orsaken åtgärdad sedan tidigare, när ni bytta ut det rötna virket.

En kompis till mig är snickare och skrev tidigare en blogg, vet inte om det fortfarande är i gång, ska leta reda på den. Minns att hon skrev ett långt inlägg eller en artikel om just det här att kunna hitta bra virke i samma kvalité som det virke som fanns förr. Som förutom att vara gediget, även var lokalt och därmed även bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Så många moderna byggstormarknader som inte visste vart deras virke kom ifrån, hur långt det hade forslats osv.

Du kanske redan råkat hennes blogg, men där kan en botanisera länge.

http://36organicm2.blogspot.se/

Förlåt om jag tipsar/nämner bloggar som du säkert redan har koll på. Det är så jag får mitt praktiska byggnadsvårdsintresse tillgodosett så länge jag inte har något eget hus att rusta upp.

Svar: Vilken spännande blogg - och vilket spännande hem! Bara bra att du rekommenderar bloggar och kommer med förslag, då vi har mycket kvar att lära. Vår snickare som gjorde panelen åt oss idag tog också upp hur svårt det är att hitta bra virke. Ofta blev han ombedd att använda virke som inte höll måttet och han beskrev det som att det bara var att "blunda och köra" men han verkade genuint bekymrad över att det var så svårt att hitta bra virke.

Det vi använde för att laga timmerskadorna är dock virke från Pers fars egen mark, som han själv huggit och sågat och som ska vara rejält torrt. Så det känns bra. : )
Luktärtan

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Luktärtan

Huset härstammar från 1895, men enligt dokument kan det vara mycket äldre än så. Vid en något oklar tidpunkt byggdes huset ut med en stor murad bageriugn och Bagar-Hulda och hennes bror drev ett bageri fram till 1960-talet. När Hulda gick bort i början av 1980-talet tog kommunen över huset då hon saknade arvingar. Den stora marken styckades av och huset såldes. Kommunalt vatten och avlopp installerades och huset målades rosa (!!!). Jenny och Per har bestämt sig för att med små enkla förändringar göra om det till den praktfulla villa det förtjänar att vara.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela