Vid den här tiden kom det sig att jag (Jenny) la rabarber på en defekt fotogenlampa som tillbringat de senaste åren på min fars vind. Enligt uppgift härstammar den från min farmors mor, och har alltså rest med familjen över Östersjön från Kristinestad i Finland. I allt väsentligt kändes det som att den skulle göra mer lycka här i Luktärtan än undangömd i en kartong någonstans. Sagt och gjort! Per elektrifierade den ögonaböj och nu är den ett vackert inslag i matrummet som dessutom påminner mig om min finska anmoder.