Luktärtan

Det gamla huset ska få ett varmt bad och nya kläder.

Sängen som flyttar runt

Publicerad 2018-03-13 12:39:00 i Klädkammare, Sovrum,

När vi flyttade in, sov vi de första nätterna i äldsta barnets nuvarande sovrum medan vi målade om det kobolt-blå rummet vi skulle ha som sovrum. Vi bytte senare sovrum till den nyrenoverade delen av huset. Nu har sängen fått flytta vidare ner i det vi först tänkt som endast klädkammare, men nu är kombinerad klädkammare och sovrum, vilket fungerar hur bra som helst. För att värmen från elementet i rummet inte ska försvinna direkt upp i bibliotetket (som är ca en meter högre upp) utan att först värma upp sovrummet, har vi hängt upp ett par tjockare gardinkappor i öppningen.
I garderoben har några handsnidda krokar borrats och knackats in i väggens regel och på så sätt bildar en liten knoppbräda. Enkelt och funktionellt.
Simon har fått flytta in i vårt gamla sovrum där han sover bättre än någonsin.

Striptease

Publicerad 2018-03-08 07:42:00 i Före & Efter, Pärlspont, Tak, Väggar,

Massonit. Uppenbarligen något som en gång i tiden betraktades som modernt och lyxigt. Därefter uppfanns gipsskivor. Båda skivmaterialen har använts flitigt i vårt hus för att täcka för och släta ut och täcka över allt som vi nu uppfattar som vackert. Tak, väggar och spegeldörrar. Bit för bit har vi avlägsnat skivorna och undersökt vad som finns bakom och blir lika förvånade varje gång över varför det täcktes över. Den här gången har vi befriat övre hallen från gammal massonit.
Först ut denna vägg:
Det ser lovande ut.
När vi kom till andra sidan dörren, slog vi i det väggfasta skåp som byggdes någon gång innan klä-in-allt-i-massonit-tiden. Då det varit lite malplacerat och i vägen, valde vi att ta bort det. Förutom att det öppnade upp rummet, avslöjades rummets tidigare färgsättning, utseende på tak och golvlister och därmed väckte det ett begär att återställa rummet ytterligare.
Första steget av att tömma skåpet som använts som bokhylla.
Fram med kofoten och bort med hyllplanen.
Bakom massoniten som täckte skåpet fanns bevis på att det stått där ett tag.
När alla delar var borta, kunde vi granska de arkeologiska fynden.
En golvsockel i en brun nyans.
Resterna av en imponerande taklist. Den nyare taklisten känns verkligen klen i jämförelse. Vi ser även spåren ett intakt pärlspontstak. Uppenbarligen kan vi inte sluta riva här.
Ni förstår säkert var detta är på väg...
 
Jepp. Så är det.
Det är onekligen en tillfredsställande känsla att rycka bort skivorna.
Vartefter de "moderna" massonitskivornas försvinner, ökar känslan av frihet.
Till slut kom vi fram till en skarv där punchverandan tar vid och pärlsponten slutar tvärt.
Vi tar en paus och funderar hur vi ska gå vidare.
 

Ett litet steg i taget

Publicerad 2018-02-20 20:42:00 i Före & Efter, Inredning, Sovrum,

Vårt första möte med detta speciella utrymme såg ut så som följer (den fantastiska bildkvaliten får fungera som en beskrivning av hur bra vi minns tillfället).
Långt ute på kanten av det aldrig kartlagda bakvattnet till den gudsförgätna änden av västra spiralarmen i vårt hus, fanns ett litet rum som ingen någonsin tagit notis om. Vi hittade det i ett litet hål i väggen som fanns mitt i en trapp som verkade trotsa alla logiska val för placering av en trapp.
När vi tittade in där, tycktes det vara en plats där allt som någonsin oförklarligt försvunnit, materialiserats i organiserad form.
Det var någonstans där som vi gav upp alla våra försök att någonsin förstå huset och istället bestämde oss för att köpa det.
 
När vi väl flyttade in funderade vi länge och väl på hur vi skulle göra detta utrymme användbart och vägen till ett färdigt resultat har varit lång. Rummets udda utformning har gjort processen något besvärlig.
Förutom den märkliga öppningen in dit via hålet i väggen från trappen, finns det ytterligare två luckor. En i väggen ut till det vi gjort till bibliotek och en i golvet ner till snickarboden. Hålet i väggen gjordes större, trappen byggdes för och golvet slipades. Olika klädförvaringar har därefter konstruerats och tapetseringen har tidigare visats.
 
Vad som visade sig vara svårast var att hitta rätt färg på väggen som inte skulle tapetseras. Kromoxidgrön var inte rätt val. Uppenbarligen.
Den lite lugnare 60% Grön jord var mycket bättre och klädförvaringen mörkbetsades med Bränd umbra.
Garderobsdörren målades i väggens kulörer med ljusare speglar.
Insidan av dörren fick en helfigursspegel för att det inte ska gå att ta miste på att att det är en spegeldörr.
När rummet började ta form, blev det uppenbart att även taket behövde färg, så väggarna fick plastas in.
Taket fick 30% Grön jord för att koppla till väggen och dörren, och 30% Ockragul för att likna bakgrundsfärgen i tapeten.
De två färgerna målades vid samma tillfälle med en liten skarv mellan sig.
Skarven täcktes sedan med frihandsmålning med 80% Bränd umbra, samma som rummets alla lister målats i.
Även bjälkarna målades i samma bruna kulör.
 
Nu är det nära. Kläderna är på plats, Lister i taket har monterats (förutom vid garderoben då vi saknar en kort bit taklist och måste specialtillverka ny bit för hand).
Vi planerar nu att ställa in vår säng i rummet och kalla det för sovrum. Med sina 280 cm takhöjd, är det som gjort för att ge plats åt stora drömmar.

Om

Min profilbild

Luktärtan

Huset härstammar från 1895, men enligt dokument kan det vara mycket äldre än så. Vid en något oklar tidpunkt byggdes huset ut med en stor murad bageriugn och Bagar-Hulda och hennes bror drev ett bageri fram till 1960-talet. När Hulda gick bort i början av 1980-talet tog kommunen över huset då hon saknade arvingar. Den stora marken styckades av och huset såldes. Kommunalt vatten och avlopp installerades och huset målades rosa (!!!). Jenny och Per har bestämt sig för att med små enkla förändringar göra om det till den praktfulla villa det förtjänar att vara.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela