Deck The Halls...
...with boughs of holly.
Fa la la la la la la la!
Vi har länge tänkt ta itu med hallen, men har hela tiden skjutit upp det till en annan dag.
Helt följdriktigt blev det alltså idag, på annandagen.
Vi sjöng "Deck The Halls" för full hals medan vi slet bort den gamla panelen och dekorerade hallen med ny isolering. De gamla sågspånen hade sjunkit ihop och lämnat stora delar av väggen oisolerad och det fanns ingen vindpapp överhuvudtaget, så bitvis kunde det blåsa rakt in. Nu är väggarna vindtäta och finfin träfiberisolering håller kylan kvar utomhus. Vår kallhall kommer inte längre vara fullt så kall.
Vi hade tänkt återanvända panelen som satt på väggarna, men efter en snabb överläggning insåg vi att det inte skulle bli fullt så bra som om vi införskaffar oss ny panel som både är hel och täcker hela vägen runt utan att det ska behöva se ut som ett lapptäcke. Den gamla panelen kommer ändå till nytta på annat håll, så inget slängs.
Inplastning av klädförvaring innan den liggande sponten får hälsa på kofoten
Hallen före kofot
Öppningen till ovanvåningen plastades också, för sågspån har en irriterande vana att ta sig lite varstans
Här satt ett stycke trevlig masonit...
...och under den satt delar av antingen den slaktade gamla ytterdörren (röd pardörr som styckats och använts som fyllnadsmaterial lite varstans) eller också slaktade fönsterkarmar från de gamla fönster som en gång satt i kall-hallen (men som försvann på 50-talet). Man vill nästan gråta litegrann.
Sågspån som börjar sätta sig i rörelse...
TIMBER!
Väldigt spånigt blev det... sex fulla säckar närmare bestämt
Och så hittade vi tidningar från 1923! Jag tror vi nu kan avliva myten om att hallen skulle ha byggts till på 50-talet (som man gissat i Länsmuséets byggnadsinventering). Det är alldeles för mycket nu som vi har hittat som tyder på att hallen varit med betydligt längre, men däremot byggdes OM på 50-talet.
Vindpapp på plats. Ska bli så skönt när det inte blåser rakt in.
...och isolering!
Nu återstår att införskaffa pärlspont och spika den på plats, sen är vi rustade för den annalkande kylan.
Och ja, nån gång ska vi byta fönster och dörr mot något mer passande.
Men det, kära vänner, får bli en annan dag.
